En onaturlig värld
sep
16
Skriven av:
den 16 september 2010 12:25
Människan är skapt för att leva utomhus och nära naturen. Vi är en del av den, ändå är det inget annat djur på jorden än människan som förstör och förgiftar den så snabbt som vi gör. Idag lever vi mestadels inomhus och inomhusmiljön skiljer sig helt från våra primära betingelser. Människan är beroende av naturligt ljus och avsaknaden leder till ohälsa.
Vi mår bäst av att varva arbete/aktivitet och sömn med vaken vila/rekreation. Det är naturligt att vara aktiv under den ljusa delen och sova under den mörka delen. Således borde vi alla flytta längre söderut.
Flera människor märker att en nära kontakt med naturen är bra för hälsan. I naturen tankar vi energi. Långpromenader och frisk luft är ofta en förevändning för att vi ska ta på oss kängorna och kliva ut i naturen. Dock borde vi prioritera denna ursprungliga aktivitet då avsaknaden av den försätter hela vårt system i obalans. Men många av oss prioriterar andra saker istället.
Studier av naturfolk har visat att dessa ofta haft en fysisk styrka och kondition jämförbar med aktiva idrottsmän. I jägar-samlarsamhällen var arbetsprocessen begriplig och omväxlande. Den gav ofta omedelbar utdelning och har anpassats under tiotusentalsår för den mänskliga arten. Arbetstiden är kortare än vad vi har i den så kallade "effektiva" världen. Hur effektiva är vi egentligen?
Vi träffar fler människor på en dag än vad en stenåldersmänniska träffade under en hel livstid. Vi överväldigas av så många synintryck att vår hjärna stänger av. Vårt nuvarande arbete är ett arbete vi inte genetiskt är anpassade för. Vi har svårt att se helhet och sammanhang. Ofta saknar vi tillfredställelsen att få ta del av det färdiga resultatet. Vi talar om användarvänlighet, men tekniken för oss mot mer oanvändarvänlighet än vi någonsin kan föreställa oss.
Hos naturfolk har biologiska släktingar levt tätt ihop och närheten mellan småbarn och föräldrar har varit hög. Familjestrukturer och sociala mönster ser mycket olika ut men roller och förväntningar har varit tydliga. Naturens rytmer har varit betydelsefulla för upplevelsen av livets mening och utveckling av vår kultur. Denna naturliga konstellation har vi för länge sedan brutit sönder och ohälsa sprider sig som en löpeld.
En undersökning bland barn visar att 50% - vartannat barn - känner sig oälskade av sina föräldrar!
Lek, ritualer och kreativitet har alltid varit viktiga uttrycksformer för både naturfolk och oss moderna människor. Men tyvärr har utrymmet för att integrera lek och kreativitet minskat och i vissa fall ersatts av ett negativt stressmönster där det viktigaste är att "vinna". Vi ska vara snabbast, smidigast, rita vackrast och överglänsa istället för att bara njuta i tillfredsställelsen att vara och att vara kreativa.Allt för ofta gör vi inte saker därför vi anser att vi inte kan.
Det är snart dags för oss att kliva av det materiella utvecklingståget och hoppa på vårt välbefinnandetåg istället. Vi måste inse att det är naturen och inte tekniken som gör oss lyckliga. Det är våra medmänniskor och vår familj som betyder mest och inte alla pengar och prylar. Tiden med våra barn är viktigare än att arbeta tills dagens slut för att sen stressa hem och få de i säng.